Välj lag: 

Senaste inlägget




Annonser







Sagan om Tomten

Denna text skrevs av Malin Kvarnliden inför 80 års jubileet 2012. Det lästes upp av Damklubbens representanter innan de delade ut sin 80 års gåva. 

 Det var en gång för länge länge sedan… Eller rättare sagt dryga 80 år sedan.

Ett gäng grabbar från kalkbruket som hade lite roligt med en läderboll som någon tagit med.. De var fler och fler som tyckte att det där med bollen efter arbetstidensslut var en skön avkoppling. Ett helt gäng var det till slut som kickade omkring i gräset kring bruket. Så en dag, närmare bestämt den 4 april 1932 var det en pöjk med ruter i som såg till att få till ett randigt lag.. Det var inte bara Oskar  ”Ruter ” johansson utan bröderna Torsten och Gillis Gustafsson  som  även de hade sitt ord med i laget när de bestämde sig för att starta en gul och svart- randig elva ute vid Tomtens Kalkbruk. Man brukar prata om jungfrufödsel, men här är det naturligvis tal om herrfödelse….

Och därmed var en liten liten teling född…

Denne lille teling ställde upp i Falköpings pokalserie och utmärkte sig genast som något att  räkna med. Alla bruk i nejden hade ett fotbollslag och klubbar fanns i varenda liten håla eller vid vilken samling av hus som helst… men detta lindebarn var något alldeles extra. Ett A-barn!

Som tvååring visade detta starka A-barn upp sina hårdhudade och snabba fötter i match efter match  i den tuffa Nordostserien och streta envist uppåt  och uppåt..

Det resulterade i att detta fantastiska underbarn redan som 4åring flyttades upp för spel i Skaraborgsserien. Under  något av två följande år omskrevs detta fenomenala barn i tidningen med feta rubriker, eftersom de vid ett tillfälle vann på en illa lagder hörna som gick rätt in i mål!!

Barnet växte och kom upp i skolåldern och placerade sig etta, tvåa och etta igen under åren som följde.. För att som mellanstadieelev lyckas att kravla sig upp ett pinnhål året 1943 och erövra  platsen i Västgötaserien. Och kan man tänka sig vilken stabil och välgödd grabb som aldrig någonsin under nästkommande 5 år blev sämre än fyra. En stark yngre tonåring som hade spelare som aldrig vek ner sig. Inte ens när man fått benet avsparkat på en match mot Falköpings AIK… På väg ut från planen och mot lasarettet skriker den skadade Ruter: Kämpa pöjka, jag kommer snart tillbaka !

Detta var tider då denna välformade elva lyckades slå IFK med 6-1 på en träningsmatch. Med en vänsterytter som gjorde inte mindre än 5 mål…. Var är du Elon??

Som atletisk yngling 17 år gammal kliver denna Tômte upp ytterligare ett steg efter serievinst.

Nu blev det spel i div IV Norra sydsvenskan och denna stora starka yngling med vinnarskalle slet ont i två år och spelade mot lag som Falkenberg och Varberg…

Flyttade senare som tjugoåring över till Norra Västsvenskan och fick motståndare som IFK Falköping . Nu börjar det hända grejer… Runt om på bygden har man hört talas om denne reslige, starke Tômte och när det ska matchas en vacker dag mot IFK Falköping så cyklar folk från bygdens alla hörn mot Tomtens hemmaplan vid Kalkbruket… Det blir publikrekord med över 2000 personer. Med den tillströmningen gör ynglingen precis vad man kan förvänta sig??? Och klår IFK med 1-0. Detta var ändå under glansiga IFK-dagar med spelare som Lill Qvick, och stor Qvick,  bröderna Ludde och Valter Gren och Arne Käll, en riktigt farlig center..  Måste varit den berömda Tômtenandan.. För er som undrar vad en fullvärdig Tomtenanda är kan vi berätta att under tidigt 50-tal blev Nisse Bäckdal erbjuden pengar av ett  Stockholmslag och om inte källan minns fel var det Djurgården,  men föreningsandan och kamratskapen höll honom kvar i föreningen. Så var fallet även med ”Ruter” som det rycktes rejält ifrån många klubbar, men hjärtat klappade för Tomten…

Nej nu blev här ett stickspår , tillbaks till sagan där vi kommit till…

1953, som var året då denne ungdomlige Tômte  uppenbarligen behövde pusta ut så därför trillade man ur Norra Västsvenskan och om det var innan eller efter som denne nymyndiga 21åring bytte kläder från svart-gul-randigt till enfärgad gul tröja med röd tomte på bröstet, må vara osagt.. Dessutom var det så att man inledde med höstsäsong och avslutade med vårsäsong…

Förmodligen kände Tômten sig inte riktigt hemma i kläderna efter bytet till den gula tröjan… Inget  blev bra.. Planen dög inte utan en ny skulle anläggas vid tipphögen, men inte heller den dög till seriespel och innan gräset tagit sig ordentligt på Idrottsplatsen igen så lånade man under 1959 Ekvallens plan för alla hemmamatcher..

Trots att Tômten tar beslutet att ta tillbaka den gamla randiga godingen i form av svart-gul tröja, så faller man ur division IV 1962.

Ränderna gav dock styrka och spelet i division V blev bara ett år. 1963 var man åter igen i dividion IV[S . Och spelade där fram till 1966.

Lite sen i utvecklingen på vissa områden var dock denne Tômte, för det var först vid ett möte 1968[Sk10]  som den dåvarande ordföranden Lasse Ljungström, fick samme Tômte uppenbart intresserad av damer… det var nämligen då som spelarfruar bildade en damsektion.

Kan det ha varit de inte helt ovanliga sambokilona som så lätt smyger sig på förälskade par i början som gjorde att denne Tômte 39 år gammal hamnade i div VI under ett år… Då var det skärpning som gällde och sambokilona bantades bort och han var snart fit for fight igen. Familjen hade dock växt och man fick se sig om efter ny lya…

1973 spelades åter igen i div V… och man höll nu till på Gudhems nya idrottsplats grusplan. Gräset var nysått på begynnande Klostervallen… och 1974 var året som Klostervallens gräs kittlade en  Tômte mellan tårna för första gången…

1975 var familjen en vältalig stor och stark ungdomsskara bestående av D-pojkar, C-pojkar och B-pojkar, med dem åkte man på inspiration och uppmuntran till Hagfors under några dagar. Allt för familjen, släktens grogrund!

För er som upptäckt att Sven ”Sippan” Johansson aldrig någonsin står stilla en match så kanske det kan ha en begynnande förklaring i ett vänortsutbyte på 70-talet… Det var med Kokkimäki i Finland och Sippan som då var lagledare valde plats för kvällens övernattning… Valet kom till ett fönster med trevlig utsikt, dock var det ett kyligt uppvaknande då han på morgonen efter att han frusit hela natten upptäckte att fönstret helt saknade ruta. Vi gissar på att kylan bet sig in i Sippan och att han därmed behöver hålla sig varm med att gå… Kylan blev fullständig året 1976, då både Tomten och GAIS åkte ner…Katastrofen är visst faktum även anno 2012 med favoritklubbarnas degradering hand i hand. Därför bör nog alla med Tomtenaktning ge Sippan en kram ikväll.

För att åter komma tillbaka till huvudpersonen för ikväll Tômta så kastar vi oss vidare i 70-talet

1977 bjöd denne Tômte på 45års kalas och än en gång lyckades Lasse Ljungström och Håkan Andersson att tänja ut klubbtröjan och bredda ränderna rejält… Gamla Tomtare ser dagens ljus!

I slutet av 70-talet har Oskar Lood förköpt sig på ett par granna baracker som likt ett jättemeccano monteras ihop på Klostervallen. Med förenade insatser och krafter står Klubbis färdigt och vi gissar att Tômten står med takstolskalas!

1978 åker man för  första gången till Norge på Norway cup med gul-svart-randiga juniortômtar … Grabbar som förmodas vara födda runt 1960 vilka var 18år 1978…ni kan ju stälal er upp! Ja ja… Olika lag fick åka olika långt beroende på ålder… de yngre åkte ju som bekant till Hagfors…

Här i slutet av 70-talet och i början av 80-talet har även Tômten kvinnlig fägring i form av flick- och damlag.

I slutet av 80-talet åker man till Hosnan i Polen på träningsläger. Filip är stortômte och är väl en kaxig en som trots storm ger sig iväg med ett fotbollslag över Östersjön. Brickorna flög över borden, men det var inget mot överraskningen som väntade på bildäck.. Bussen var intryckt i färjeväggen av flera andra bussar och framrutan var ett minne blott.. Tullen tog de sig igenom tack vare kaffe och toarullar… En resa som kunde fått större konsekvenser än så, eftersom tullaren ville se växlingsnoter på vägen hem och svartväxlingen hade varit i full gång… Kennet Rehn fick offra sin Rolex kopia för att de skulle få åka ur Polen…

 

När 90-talet tar sin början är det dags att tänka på kommande pensionsinkomst och fallskärmar för samme Tômte och nu börjar man att mjölka den stinna Bingolottokossan… och veckan före julen 92 såldes 3000 Bingo-Lotter på en vecka. Då kostade lotten 20 kr och 10 kr behölls av föreningen, det betydde att under denna enda vecka drog man ihop 30 000!! I vanliga fall låg man på ett snitt med 1600- 1700 lotter i veckan… det var nu den 58 årige tomten kom på fötter och det avsattes även pengar i fonder…

1993 hade fallskärmen vecklats ut på denne numera lite lönnfeta Tômte som nu är 60+are.. Det firades med att ungtomtarna drog söder över till Italien….

1994 60+ aren tar uppenbarligen hand om sina yngre adepter och juniorerna som spelade i pojkallsvenskan det året med bland annat en Lindberg och två Tidqvistar åker till Österike…

Under 2000-talet tänjs åter ränderna ut igen och denne Tômte satsar på ungdomsverksamheten trots att han själv är väldigt till åren kommen… Intresset kryper allt längre ner i åldrarna. Det blir fotbollslekis och fotbollsskola..  och under 2004-2006 har man dessutom åter flicklag i gång en kort sejour.

De senaste åren som följt har det Tômtiska geografiska området utökats och Broddetorps yngre invånare med omnejd varmt välkomnats in i den stora randiga famnen. Så också alla andra som förgyller Tomten och pendlar till den gröna oasen i Gudhem från den stora staden bland annat… Grabbar som sätter upp och river tält, vaktar parkeringar och dessutom klarar av att spela boll.. Tomten är också full av hängivna föräldrar som stödjer föreningen med arbeten utöver att ställa upp som chaufförer i vått och torrt. Gamla Tomtare som likt små hustomtar ser till att Klostervallen är välprydd innan match och har sålt otaliga lotter och kört många Drive-in:er… Några som också alltid har dragit sitt strå till stacken är Damklubben i kiosken.. I år har nyss nämnda damklubb lämnat över ansvaret till arbetsamma föräldrar som sköter uppgiften utmärkt under match. Dock är det nu man kommit på att det är något som fattas förutom den där verandan… Därför är det väl på sin plats att damklubben visar vilka de är och får mål i mun